Eines fotoalbum

Strömbäcks folkhögskola
– de första åren

Hösten 2019 dök det upp ett fotoalbum på skolan. En av våra deltagare hade tagit med sin mormors fotoalbum från när hon studerade på skolan. Eine Lindqvist var en av de 45 deltagare som gick på Strömbäcks folkhögskola de allra första åren 1955-1957. Vi bad Eine berätta om sin tid på skolan, och här är hennes berättelse.

Jag var 16 år och hade tidigare läst sju år på grundskolan i Obbola där jag växte upp. Strömbäcks folkhögskola var ett alternativ till att läsa vidare på realskolan och utbildningen var två år lång.

Jag minns väl den allra första resan till skolan. Det var på hösten och jag och min goda vän Mona skulle iväg på det här äventyret tillsammans. Istället för att vi skulle behöva anpassa oss till busstiderna så lånade min pappa en roddbåt av en bonde och så rodde han oss över fjärden. Rektor Calle tyckte att det var lustigt att vi anlände på detta sätt, och han återkom ofta till denna anekdot.

Skolan bedrevs med internat även då, och vad jag kan minnas bodde de flesta på skolan. Möjligtvis kan de som bodde i samma by eller i närheten ha bott hemma. Jag och Mona delade rum, i den länga som kallades tvåan. Var fjortonde dag fick vi åka hem, och då blev det oftast med buss. Men bussarna gick sällan, både mellan Strömbäck och Umeå och mellan Umeå och Obbola. Så jag vet att vi en eller flera gånger helt sonika valde att gå över isen då vi skulle hem till Obbola. Det var ju kallare vintrar då, så isen höll utan problem.

För mig var det spännande att läsa på folkhögskola. Det var en helt ny miljö och helt nya människor. Rektor Carl Forsman och hans fru Britta bodde på skolan, precis som alla lärare, och de kände alla oss elever. Efter ett år på skolan anslöt nya deltagare och skolan dubblades i storlek.

På vintern var det populärt att åka skidor. Vi gjorde gemensam utflykt till Risön, som ligger mitt i Västerfjärden, där det fanns backar att åka i. Vi gjorde utflykter till backen i Trehörningen och vi fick göra en skolresa till Tyskland, då vi även åkte genom Danmark.

Efter två år på skolan läste jag vidare på hushållsskolan i Dalkarlså och därefter blev det barnsköterskeutbildning för min del. Och yrkeslivet spenderade jag sedan på sjukhuset i Umeå, på barnavdelningen.

Idag läser mitt barnbarn Felix på Strömbäcks folkhögskola. Han blev eld och lågor när han hittade mitt gamla fotoalbum, och det är klart att vissa saker är sig lika. Jag har själv inte besökt skolan på några år, men de första åren efter jag själv gick där anordnades “Strömbäcksdagen” varje sommar. Det var en återträff för alla oss som gått där, då vi fikade och pratade minnen.