Diskrimineringsförbud
Folkhögskolan omfattas av diskrimineringslagen, vilket betyder att diskrimineringsförbud råder på alla folkhögskolor och i deras kursverksamhet.
Diskriminering sker när en skola på osakliga grunder behandlar studerande eller sökande till en utbildningslinje/kurs sämre än andra och att missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Rektorer, skolledare, lärare, annan skolpersonal eller andra personer som anordnar eller håller i utbildningar, kan utföra handlingar som kan räknas som diskriminerande. Huvudmannen för utbildningen är ansvarig för att det inte förekommer diskriminering. I folkhögskolans fall är styrelsen ytterst ansvarig och rektorn är den som ansvarar för platsen på skolan. Lärare och annan personal på skolan är skyldiga att anmäla till rektor om de får kännedom om diskriminering eller trakasserier. Rektor är i sin tur skyldig att utreda och åtgärda händelserna.
Diskrimineringsförbudet gäller diskriminering som har samband med någon av följande diskrimineringsgrunder:
- Kön
- Könsöverskridande identitet eller uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- Ålder
Om någon har blivit diskriminerad kan det anmälas till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
En studerande kan också anmäla folkhögskolan om den inte utrett eller åtgärdat trakasserier som påtalats eller på annat sätt blivit känt av personal på folkhögskolan.
Delar av lagen som inte är tvingande för folkhögskolor:
- Lagens regler om aktiva åtgärder
- Undantag från diskrimineringsförbudet för att möjliggöra för folkbildningen att fullgöra sitt uppdrag
Aktiva åtgärder
Förutom diskrimineringsförbudet innehåller diskrimineringslagen krav på att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska främja lika rättigheter och möjligheter genom aktiva åtgärder. Detta kan ske genom tex upprättande av likabehandlingsplaner vilket är obligatoriskt för övriga skolväsendet men frivilligt för folkhögskolan.
Undantag från diskrimineringsförbudet
Folkbildningens och folkhögskolornas uppdrag är bl a att stärka och utveckla demokratin samt att bidra till att utjämna utbildningsklyftorna i samhället. Verksamhet inom områden som tex det mångkulturella samhällets utmaningar och tillgänglighet samt möjligheter för personer med funktionsnedsättningar, motiverar särskilt det statliga stödet till folkbildningen.
För att kunna arbeta i enlighet med detta uppdrag har folkhögskolor rätt att med sina kurser/utbildningar vända sig till en viss grupp. Syftet är att stärka den gruppens rättigheter och möjligheter i samhället.