VADÅ FOLKHÖGSKOLA?
På folkhögskola sker alla studier i små grupper och deltagare och lärare känner varandra.
Som folkhögskola finns det stor frihet att utforma undervisning och kursinnehåll. Det betyder att våra yrkesutbildningar kan fokusera på vad man faktiskt har nytta av i det kommande arbetslivet. Till skillnad från motsvarande högskoleutbildningar har vi valt bort tentor och uppsatser.
VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR
Nej, folkhögskolan ger inga betyg i enskilda ämnen utan har ett eget bedömningssystem. Du som studerar på Allmän kurs kan få ett studieomdöme som är en sammanfattande bedömning av studieförmågan. Du kan också få ett behörighetsintyg där folkhögskolan intygar att du har uppnått en viss behörighet i ett ämne.
Du som går andra utbildningar (alltså inte Allmän kurs) får ett intyg efter fullgjord kurs.
Läs mer om studieomdöme och behörighetsintyg på Folkhögskola.nu
Till Allmän kurs finns inga formella antagningskrav. Du som studerar börjar på den nivå som passar, beroende på hur mycket du har läst tidigare.
Till våra övriga utbildningar varierar antagningskraven. Det kan vara krav på tidigare erfarenheter eller arbetsprover. Läs mer om antagningskraven under respektive utbildning.
Själva undervisningen på folkhögskolan är avgiftsfri. Däremot får deltagare betala en så kallad basavgift för att täcka övriga omkostnader. För vissa utbildningar finns det även en tilläggsavgift.
Välj den utbildning du är intresserad av och läs mer under rubriken Kostnader om vad som gäller för just din utbildning.
Alla våra utbildningar ger möjlighet att söka studiestöd.
Om du är under 20 år får du studiehjälp som består av studiebidrag och eventuellt inackorderingstillägg om du bor på skolan. Från och med höstterminen det år du fyller 20 kan du söka studiemedel som består av ett bidrag och ett lån.
Läs mer om studiestöd på csn.se
Folkhögskolan ger inte några akademiska högskolepoäng och kräver inte alltid grundläggande behörighet för att man ska bli antagen.
Folkhögskolan bestämmer självständigt över sitt kursutbud och behöver inte följa centralt utformade kursplaner.
Personal och elever känner oftast varandra och studiemiljön blir inte så anonym som den kan vara på exempelvis universitet.
Syftet med statens stöd till folkbildningen
- Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
- Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
- Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
- Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.