Så skadas din hjärna av sömnbrist

HÄLSA. När vi sover för lite blir vi trötta och får svårt att koncentrera oss. Men sömnbrist kan ge allvarligare konsekvenser än så. Sömnen är en förutsättning för en mängd viktiga processer i hjärnan. Under natten när vi sover sköljs giftiga ämnen bort från hjärnan, bland annat amyloid beta, som är starkt kopplat till Alzheimers sjukdom.

Man brukar dela in nattens sömn i fem stadier. Stadium ett och två är de minst utforskade. Man passerar dem på väg ner till stadium tre och fyra, som brukar kallas för djupsömn. Djupsömnen är väldigt viktig för att kroppen ska återhämta sig. Här utsöndras tillväxthormoner som bygger upp och reparerar kroppens celler som slitits under vakenheten. Det är också under den här perioden som minnen flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet.

Det femte sömnstadiet kallas REM-sömn eller drömsömn. Här bearbetas känslomässiga minnen medan vi drömmer.

Mikrosömn

Behovet av sömn och vila är så starkt att forskare i en studie där djur hölls vakna en längre tid kunde se att enskilda nervceller till sist somnade. Det är det man tror ligger bakom det som kallas för mikrosömn, något som kan få förödande konsekvenser, inte minst i trafiken. Upp till var tredje trafikolycka i Sverige beräknas orsakas av trötthet. Reaktionsförmågan efter en natt utan sömn är lika dålig som om man skulle ha 0,8 promille alkohol i blodet.
  – När man sovit för lite och sitter bakom ratten kan man känna att man är vaken, medan vissa delar av hjärnan faktiskt sannolikt kan falla i sömn, i vad som benämns lokal sömn, säger Jonathan Cedernaes, sömnforskare och läkare på neurovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

En av de viktiga funktionerna som sömnen tycks ha är att bilda nya synapser, alltså kopplingar mellan nervcellerna. Det är nödvändigt för att man ska kunna komma ihåg vad man lärt sig. När forskare försökte lära ett djur något men sedan hindrade det från att sova bildades inga nya nervcellskopplingar.
  – Men det som är väldigt intressant är att det tycks som att även en kort periods sömn, om man bara får den viktiga djupsömnen, gör att man minns mycket bättre.

Humörsvängninar

När man är trött kan man ha extra lätt för att bli irriterad och ledsen, och även det har en vetenskaplig förklaring. Frontala cortex, den främre delen av pannloben, håller ordning på hjärnans känslocentrum, amygdalan. Om frontala cortex inte får vila slås den ut och tappar kontrollen över amygdalan. Amygdalan blir då hyperreaktiv och reagerar ovanligt starkt på exempelvis negativa intryck.
  – Man kan bli mer känslig och få svårare att reglera sina känslor. Det blir svårare att tänka efter, och studier visar även att man blir mer impulsiv, säger Jonathan Cedernaes.

Kopplingar till Alzheimers

Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, kommer antalet demenssjuka att tredubblas till år 2050. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Ökningen beror främst på en åldrande befolkning, men en bidragande orsak är också sömnproblem.

I en svensk studie där man följt över 1000 50-åriga män i 40 år visade det sig att de som i början uppgett att de hade sömnstörningar löpte 50 procents större risk att utveckla Alzheimers än de som sov bra.
– Men det är absolut inte så att sömnbrist definitivt ger dig Alzheimers, utan det medför bara en ökad risk, säger Jonathan Cedernaes.

En möjlig förklaring till det upptäcktes av några forskare i USA för bara två år sen. De såg att när möss sover sköljer en vätska genom mellanrummet mellan nervcellerna i hjärnan. Vätskan kommer från ryggmärgen och rensar bort gifter och slaggprodukter som samlats i hjärnan under dagen. Bland annat amyloid beta, ett protein som kopplas till Alzheimers. Om det blir kvar kan det bilda beläggningar. De som lider av Alzheimers har för mycket beläggningar av amyloid beta i sin hjärna.

Liknar hjärnskada

Flera studier visar på att åtminstone äldre människor som sover sämre har ett lägre antal hjärnceller i flera områden i hjärnan än de som sover bra. I studier där djur hålls vakna kan man se att efter bara någon dag kan hjärnceller börja dö.

Svenska forskare har visat att friska personer som utsattes för sömnbrist fick förhöjda halter av två hjärnskademarkörer (NSE och S100B) i blodet. Det är samma ämnen som läcker ut från hjärnan till blodet om man till exempel drabbas av stroke eller hamnar i koma. Även om nivåerna av ämnena är betydligt högre vid hjärnskador tyder det här och även andra resultat på att hjärnans nervceller inte mår bra av sömnbrist.
  Hos djur med sömnbrist blir hjärnans skyddande blodhjärnbarriär mer genomtränglig. Då kan ämnen som inte borde komma in i hjärnan komma in och orsaka skada.
– Men mycket tyder på att om man sover bra återhämtar sig hjärnan helt, om man bara får tid nog att göra det.

Trots att sömn är så viktigt är det många som slarvar med den.
– Det är en generell missuppfattning i samhället att du kan sova för lite på veckorna, och sen bara ta igen det på helgerna. Ett sovmönster där man sover dåligt fem dagar och sen på två dagar försöka ta igen det är inte så hälsosamt. Det mesta tyder på att det är bra att hålla goda sömnvanor och försöka att inte se sömnen som något du kan kompromissa på för att få mer tid att göra saker som du annars inte hunnit, avslutar Jonathan Cedernaes.

Anna-Ida Karlsson

Hur många timmar behöver du sova?
Ditt sömnbehov är individuellt, men här kommer ungefärligt sömnbehov baserat på ålder.

0-1 år: 14-16 h
1-3 år: 12-14 h
3-9 år: 9-12 h
9-14 år: 9-10 h
14-18 år: 8-9 h
18-30 år: 8 h
30-60 år: 7-8 h
60-70 år: 6,5-7 h
Äldre än 70 år : 6-6,5 h

Sömnbrist påverkar inte bara hjärnan. Studier har också visat på en ökad risk för bland annat depression, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer vid sömnbrist.