Journalistlinjen
tom
Sedan utbildningen startade 1977 har Strömbäcks folhögskola utbildat över 400 st journalister. Många arbetar idag på lokala redaktioner och andra i rikstäckande medier. Kanske känner du igen några av de här namnen?

• Katarina Sandström, nyhetsankare SVT

• Micke Leijnegard, programledare SVT

• Linda Lindorff, programledare på TV4

• Torbjörn Jakobsson, fotograf VK

• Kassem Hamadé, mellanösternkorrespondent Expressen

• Marit Israelsson, reporter SVT

• Lars Böhlin, kulturjournalist VK

• Markus Boger, chef Radiosporten SR

• Annelie Östlund, ekonomijournalist Dagens Industri

• Eva Brännman, reporter StudioEtt SR


Här är några berättelser

Åsa Sundman, Sveriges Radio P1

Åsa Sundman jobbar på Sveriges Radio i Umeå sedan 2007. Efter flera år som reporter i bland annat P4 Västerbotten och Musikguiden i P3 , jobbar Åsa numera som rikskorrespondent för samhällsprogrammen P1 Morgon och StudioEtt, med placering i Umeå.

2005 gick hon ut Journalistlinjen på Strömbäcks Folkhögskola. Det mest betydelsefulla för Åsa var praktiken som hon gjorde under tio veckor på Radio Åland. Där blev hon sedan kvar som vikarie i två år.

– jag fick min arbetslivserfarenhet där på en liten kanal i ett litet samhälle. Jag lärde mig vad jobbet som nyhetsjournalist innebär och fick göra allt som man som radiojournalist behöver lära sig.

Hur stämde utbildningen med verkligheten du mötte efteråt?
– det viktigaste var det jag fick göra på praktiken. På utbildningen lärde jag mig att arbeta med andra, jobba med deadline och lära mig ta och ge kritik. Jag lärde mig också att min produktion är inte mitt jag.

Vad tycker du om jobbet som journalist?
– det är kul eftersom man får lära sig nya saker dag från dag och får träffa många olika människor och ge dem utrymme att prata om det de kan och tycker är viktigt.


 

Sara Lundvall, Umeå Tidning

Sara Lundvall gick på Strömbäck mellan 1999 och 2001. I dag jobbar hon som reporter vid Umeå Tidning som trycks i 60 000 ex varje vecka.

– Jag gjorde min längre praktik på Örnsköldsviks allehanda, där fick jag sedan sommarjobb och när hösten kom blev det ett vikariat som efter en tid övergick till en fast anställning. Jag trivdes bra med jobbet på tidningen, men längtade tillbaka till Umeå. Efter två och ett halvt år var jag less på pendlandet och sa upp mig. I Umeå var det svårt att få journalistjobb, men jag började ta ströjobb på olika gratistidningar. Efter en tid blev jag erbjuden ett jobb som redigerare på Folkbladet. Det ledde vidare till att jag fick börja jobba som reporter.

Vad tyckte du om tiden på Strömbäcks Folkhögskola?
– det var bland det bästa jag gjort. Det var en fantastisk period i mitt liv. Jag gick i en bra klass, jag minns att vi lyfte varandra och blandningen i klassen gjorde att vi hjälpte varandra mycket. Jag tyckte också att vi hade bra lärare. Det var trevligt och lärorikt.
Man ska ta chansen och gå på folkhögskola någon gång i livet om man kan. Det är som att gå på mellanstadiet när man är vuxen! Vänligt, vetgirigt, roligt och prestigelöst.

Hur förberedde utbildningen dig för arbetslivet?
– vi jobbade mycket praktisk under utbildningen så vi skolades att klara av att jobba på en redaktion. Det är också bra med en lång praktikperiod, den är jätteviktigt för att få in en fot i arbetslivet. Som journalist måste man vara ute i verkligheten och öva, det är som ett hantverk.

Vad är det bästa med att vara journalist?
– att det många gånger är ett kreativt yrke. Man får dessutom möta många olika typer av människor, vilket är socialt och utvecklande. Det är väldigt lärorikt också, man sätter sig in i nya saker hela tiden och lär sig något nytt hela tiden.


 

Maria Ehrlin, SVT Västerbottensnytt

Maria Ehrlin gick ut från Strömbäck 2013 och har efter sin praktik på SVT:s Västerbottensnytt, fortsatt att vikariera där som allmänreporter. Bland hennes arbetskamrater finns flera från hennes egen klass, och hela SVT i Umeå är fullt av gamla strömbäckselever.

Vad tyckte du om utbildningen?
– det är en jättebra utbildning eftersom den ligger så nära verkligheten. Man jobbar praktiskt, sitter inte och läser teori utan gör saker på riktigt. Det är också ett stort plus att man läser samhällskunskap och svenska. På svensklektionerna har jag utvecklat mitt sätt att bygga texter, lärt mig hur jag ska skriva för att locka läsare och göra texterna begripliga, lätta och roliga att läsa. Och samhälle går inte att läsa för lite av. Har du inte samhällskunskapen med dig blir det svårt när du ska ut och jobba. Den bör sitta i ryggmärgen.

Vad är det bästa med att jobba som journalist?
– att vara journalist är som att ha ett frikort till alla möjliga platser och situationer. Jag är sjukt nyfiken och tycker att det är fantastiskt att jag, bara för att jag är journalist, kan fråga vem som helst om vad som helst och att folk vill berätta.

Till toppen