“Jag vill jobba för en bättre värld”

 

Emma Lindqvist framför villan i Vännäs, byggd år 1919

VÄNNÄS. Efter tolv år som frilansjournalist ville Emma Lindqvist ha en ny utmaning. Nu satsar hon fullt ut på politiken och blir regionråd för Miljöpartiet vid årsskiftet. Hemma i Vännäs uppskattar hon särskilt det icke-segregerade samhället.

– Inkludering och minskade klyftor är lösningen på det mesta, menar Emma.

Det var när hon arbetade med Deadline-uppropet, med sin syster, som Emma insåg att det var politik hon ville ägna sig åt. Hon har visserligen varit politisk sekreterare i landstinget i fyra år, men nu tar hon steget fullt ut. Den 1 januari 2019 blir hon gruppledare och regionråd i Region Västerbotten.

Det började med att hon sökte och fick halvtidsjobbet som politisk sekreterare i landstinget. På den andra halvtiden frilansade hon för Folkbladet.
– Men nu har jag landat i politik för hela slanten. Här kan jag göra verkstad av det jag tror på.
– Det som sammanbinder journalistik och politik är att jobba för en bättre värld, tycker jag. För det tycker jag att jag gjorde även som journalist. Att berätta om saker som de är, att undersöka saker.

Hon har röstat på andra partier tidigare i livet. Men då hon började jobba som politisk sekreterare för MP, kände hon att hon hittat rätt.

Många har lämnat MP i Umeå eftersom det varit mycket strul inom partiet, allra värst inom kommunpolitiken. Det är många nya medlemmar nu, något som Emma tror kan ha gynnat henne.
– Jag kom in i partiet i ett bra läge.

Hon har svårt att peka på varför MP tappade många väljare vid senaste valet.
– Det är få som förnekar klimatförändringarna. Vi har satt en klimatlag under denna mandatperiod. Vi har ju redan den hårdaste och mest ambitiösa klimatlagen i världen. Så vi har ju genomfört otroligt mycket goda saker för miljön, säger hon men konstaterar:
– Vi vill inte förändra vår livsstil. Vi är för bekväma. Det är en svår nöt att knäcka. Och i Västerbottens inland är människor beroende av bilen och upprörs över höjd bränsleskatt.

Privat tycker hon att hon och sambon Erik lever jämställt.
– Ja, vi har delat lika på föräldraledighet och VAB.

Jämställdhet i relationen är ett ständigt pågående jobb. Just nu tar Erik mer ansvar för barn och hem, för att hon jobbar i stan och han i Vännäs. Han hämtar och lämnar i förskolan, lagar middag och handlar mat. Hon tvättar och försöker hålla hemmet städat och i ordning.
– Jag tjatar om städning, sen har vi stökigt ändå, ler hon.

Emma är uppvuxen i Täfteå. Och hon skulle “aldrig flytta till Vännäs.”. Sambon är från Vännäs. De bodde på Haga och såg det strax 100 år gamla huset på Hemnet, som legat ute till försäljning ett bra tag.
– Vi åkte och tittade på det, och föll båda för det.
– Det har tagit tid att acklimatisera sig i Vännäs för mig, men nu trivs jag bra.

Det är väldigt bra för barnen här. Nära till mycket.
– Och jag uppskattar att det inte är ett segregerat samhälle i Vännäs. Här bor människor med olika bakgrund sida vid sida. Det innebär stora fördelar.

Även avseende jobbresor lever Emma som hon lär och pendlar med tåg till jobbet i Umeå.
– Det fungerar utmärkt. Mycket förstås, tack vare att Erik lämnar och hämtar i förskolan, då tåget går strax efter klockan sju.

Hon tar numera oftare tåget till Stockholm. Att flyga tar en timme, men transport ut till flyget och gå runt på flygplatser tar mycket tid, menar hon.
– På tåget kan man jobba ostört och effektivt istället.

Torsdagar brukar hon dessutom jobba hemifrån.

I valrörelsen jobbade hon 50 procent som valsamordnare och 50 procent som politisk sekreterare. Hon bar tusentals valsedlar upp och ner för trappor. Hon roddade med ministerbesök i Umeå. Hon ordnade medlemsmöten och informerade medlemmar om vad som händer.

Och nu blir hon alltså regionråd i Västerbotten. S, V och MP har varsin regionrådspost, med olika ansvarsområden.

Förr, då hon jobbade som journalist, kunde hon tänka att, “så segt det vore att jobba som politiker”. Hon gillade snabbare takter. Men då hon förstått processerna så har Emma insett varför det är så här. De demokratiska beslutsvägarna måste följas och då kan det bli byråkratiskt. Men ibland kan hon känna frustration över att det går väl sakta. Men då påminner hon sig om att hon vill jobba för en bättre värld.
– Det är mitt driv.
– Till min läggning är jag nog lite av en pragmatiker, säger hon och berättar om när hon hörde en tjej säga, att “det låter så hårt att kalla sig feminist. De är bara så arga”. Då tänkte Emma lugnt för sig själv:
– Okej, den här kvinnan tycker att det är jobbigt att kalla sig feminist. Hur ska vi jobba vidare med det, så att hon inte känner så?

I det långsiktiga politiska arbetet gäller det att inte tappa bort sig själv på vägen, menar hon. Man måste hålla fokus och det är viktigt att ibland ställa sig frågan, “visst jobbar jag mot en bättre värld?”

Hur ska vi kämpa för klimatet, i det lilla eller i det stora?

– Jag tror att vi måste jobba på båda fronter. Man kan inte säga att det är något annat lands ansvar. Eller någon annan människas ansvar.
– Alla måste vi hjälpas åt för miljön. Ta cykeln till jobbet är viktigt i det lilla. En gemensam EU-lag är viktigt i det stora.

Det gäller att få in tänket, fortsätter Emma. Har du börjat ta elcykel till jobbet kanske du tar tåget istället för flyget nästa gång du ska resa lite längre. Hon vill jobba för bättre tågförbindelser i Europa.
– Att kunna åka på charter med tåg mera i Europa.

Makthavare som inte går åt rätt håll avseende miljöpolitik oroar henne.
– Donald Trumps klimatpolitiska beslut, till exempel.

Emma är uppväxt i ett samhällsintresserat hem med mycket diskussioner.
– Mamma och pappa röstade på sossarna, men var inte medlemmar i partiet.

Morfar var centerpartist, och hade också mycket åsikter. Hennes pappa dog tidigt, vid 49 års ålder, då Emma var bara 21 år.
– Pappa hade åsikter om mycket och uttryckte dem ofta. Han var engagerad, var på byamöten. Och försökte stoppa rivningen av gamla skolan i Täfteå till exempel.

Från pappa, morfar och en moster föddes hennes engagemang. Mostern har drivit företag där hon jobbat mot hedersvåld.

Lilla Vännäs är perfekt utgångspunkt för ett politiskt engagemang. Att alla mer eller mindre är integrerade med varandra ökar möjligheterna, tror Emma.
– Det är grundläggande. Inkludering och minskade klyftor är typ svaret på allt, säger hon.

Alla har vi nån gång känt oss exkluderade, fortsätter hon. Alla vet hur det känns att stå utanför. Det är inte roligt och steget blir kortare till kriminalitet, våld och depression.

Nyanlända ska känna sig inkluderade i Sverige. Den som flyttar till Vännäs ska känna sig inkluderad. Ju mer klyftor man får, desto mer segregerade blir skolorna.
– Jag vill hålla i mitt. Jag vill tjäna ännu mer pengar. Jag vill hålla mig till mina vänner. Det är en farlig väg att gå, menar Emma.

Emma tycker att politikerarvodena tenderar att bli för höga, jämfört med  tjänstemannalöner. Det gör att politiker kommer långt ifrån sina väljare.
– Någonting gör ju pengar med oss. Ju mer pengar och makt vi har, desto mer rädda blir vi om vår egen position. Det blir viktigt att hålla varann om ryggen.
– Det ska vara möjligt att sänka oskäligt höga politikerarvoden, tycker Emma. Och de ska åtminstone inte höjas.

Hon tror att människor känner sig långt ifrån politiker framförallt för att politikerna är långt ifrån människor.

Vad vill hon jobba med längre fram i tiden?

– Jag skulle väldigt gärna vilja jobba med jämställdhet. Särskilt i miljöer som är långt ifrån jämställda.

Emma har tidigare gett ut en bok och manus till bok nummer två är skrivet och skickat till olika förlag.
– Min plan var att gå från frilansande till att skriva böcker.

Men då bestämde hon sig för att kandidera för Miljöpartiet. Energin räcker inte till bokskrivande just nu, så det ligger på is. Men hon har fått en del bra respons från förlagen på manuset.
– Vissa omarbetningar måste göras. Så är det alltid när man skriver böcker.

Den nya boken handlar om en våldtäktsman och om kvinnovåld. Kanske hamnar den på bokdisken hemma i Vännäs en gång i framtiden.

Det här är Emma:
Namn: Emma Lindqvist
Ålder: 39 år
Bor: Vännäs, sedan 2013.
Uppväxt: Täfteå
Familj: Sambo och två barn, 4 och snart 2 år gamla. Sin mamma och syster i Täfteå. Sin sambos föräldrar och syskon i Vännäs.
Sysselsättning: Politisk sekreterare i landstinget, MP. Från 1 januari 2019, regionråd för MP i Region Västerbotten.
Fritid: Familjen, renovera det snart 100-åriga huset, motion – gärna utomhus t ex skidor och slalom och skriver gärna böcker.

SOFIA ED