Internat – ett bekvämt boende

Internateleven Teslow sitter vid skrivbordet i sitt rum och ser nöjd ut.
Teslow trivs bra på elevhemmet.
Foto: Anna-Ida Karlsson

Teslow Naess lämnade Strömstad för Strömbäck, och flyttade över 100 mil för att bosätta sig på skolans elevhem.
– Det är kul och häftigt att bo så här!

När jag knackar på hos Teslow i Flintan A, en av byggnaderna som utgör Strömbäcks folkhögskolas elevhem, strömmar lugn musik ur högtalarna. Han har ett litet och mysigt rum. Mycket grejer, men ändå ordning och reda. Sängen är bäddad, fruktskålen välfylld och två stora chiliplantor skymtar fram bakom gardinen.

Just nu läser han sitt andra år på allmän linje. Att han hamnade i just Strömbäck beror på att hans äldre bror gått här tidigare, och därigenom hade han fått en positiv bild av skolan.

Det här är ingen ny livsstil för Teslow, som redan som 13-åring flyttade upp till ett elevhem i Dalarna för att kunna satsa på motorsporten. Även gymnasietiden spenderades på internat.

Flera röda chilifrukter har mognat fram.
En av chiliplantorna som växer och frodas på Teslows rum.
Foto: Anna-Ida Karlsson


50 meter till skolan
Fördelarna med att bo på här är enligt Teslow många.
-Kort och gott så är det jäkligt bekvämt! Man kan kliva upp, duscha, gå 50 meter till skolan och komma in till framdukad frukost. Man slipper också fundera på att ta bil eller buss till skolan.

Teslow har en skada i nacken som gör att han har mycket värk och sover dåligt. Därför är det extra värdefullt för honom att ha nära mellan skolan och hemmet.
-Om jag mår skit är det skönt att bara kunna tassa iväg till rummet.

Mackor på kvällen
När man bor på elevhemmet ingår både frukost och lunch. Middag fixar man själv.
-Det är väldigt sällan jag lagar mat. Jag brukar göra nåt enkelt. Har jag ätit lunch i skolan så räcker det med mackor på kvällen.

Främsta orsaken till att han bor på elevhemmet är att det ligger på landet.
-Annars hade jag kunnat skaffa lägenhet inne i Umeå.
När han började här förra hösten var tanken att han bara skulle bo på skolan till en början, tills han hittat annat boende.
-Men det var så bekvämt och kul att bo här, så jag såg ingen anledning att avbryta det.

På fritiden tycker han om att skjuta med luftgevär och pyssla med sina bilar, både den radiostyrda och den riktiga. Det är lättare att utöva dessa hobbys när man bor på landet.

Teslow står vid sin mörkblå bil som bär texten "Naess", hans efternamn.
Bilen är väldigt viktig för Teslow.
-Den är en del av mig.
Foto: Anna-Ida Karlsson


En annan typ av gemenskap
-Jag umgås ganska mycket med klass- och skolkamrater utanför skoltid. Det blir en helt annan typ av gemenskap. Jag har kommit närmare och lärt känna människor bättre än om jag inte bott på skolan.
Han berättar att de brukar snacka, ha filmkvällar, fiska och vara  i gympasalen. Men mest bara springa runt bland husen och “flumma”.

Nolltolerans
Han tycker att det bara är bra med skolans nolltolerans mot droger och alkohol.
-Speciellt med tanke på att hit kommer det olika folk från olika miljöer. En del kan ha haft problem med sånt innan. Då är det kanske inte så väldans käckt att komma till ett hus där alla festar järnet.

Busskrångel
När jag frågar efter nackdelar med att bo på skolan verkar det uppriktigt svårt för honom att komma på något.
Efter ett tag medger han dock att det faktiskt var jobbigt i vintras när han ställt undan sin bil, och var tvungen att ta bussen när han skulle in till stan. Bussarna går inte jätteofta mellan Umeå och Strömbäck.

Det blev ett problem främst när han skulle jobba helger inne i stan, och sedan inte kunde ta sig tillbaka
– Å andra sidan går det betydligt fler bussar nu än det gjorde för fyra år sen.

Lärt sig ta hänsyn
På elevhemmet bor man ungefär sju personer i varje byggnad. Alla har varsitt rum, men delar på ett kök och tv-rum. Det är viktigt för Teslow att ha ordning och reda omkring sig, och till en början kunde han störa sig på att folk inte diskade undan efter sig och lämnade framme grejer i köket. Men han har fått lära sig att ta hänsyn till att alla har olika städrutiner.

-Jag gav upp ganska fort, ville inte springa runt som nån jädra tjatkärring. Står det disk i diskhon diskar jag, och är det sopor i vägen, så tar jag bort dem. Så enkelt är det.

Han tycker det är bra att skolan inte är så stor.
-Alla som jobbar här kan namnet på varenda elev. Det sätter en personlig prägel på skolan, internatet och hela tillvaron. Man är inte bara ett nummer i systemet.

Teslow kommer att gå kvar på skolan läsåret ut. Sen tänker han söka till juristprogrammet, polishögskolan eller kanske journalistlinjen här i Strömbäck. I så fall tänker han fortsätta att bo på internatet.

Anna-Ida Karlsson